Det låter från björnidet

När ni hissar flaggan imorgon, och följer dess bana upp mot solen med blicken, kisar och sjunger en välbekant nationalsång på dess rikes bemärkelsedag - gråter ni då på grund av den starka solen? Eller gråter ni på grund av den patriotiskt sentimentala känslan i bröstet?

Rätt svar är att ni begråter flygplanet i bakgrunden, på väg söderut. Jag tackar för omtanken för där ombord sitter jag och skakar av flygrädsla.

Eller?

Innan jag åker vill jag delge nyheten att The Bear Quartet har släppt fyra låtar från kommande albumet för provlyssning. Glada nyheter för mig och möjligen ingen annan jag känner.



Bear Quartet är mitt favoritband, och har utvecklats långt sedan jag först hörde dem i låten Mom & Dad för drygt tio år sedan. Jag har följt dem på distans sedan dess, och så fort som så vettiga människor har öppnat munnen har jag lyssnat spänt efter vad som sagts. Och blev inget sagt så har jag analyserat tystnaden istället.

Jag tycker att det nya materialet är lysande. Bästa på länge. Kanske bäst någonsin. Exempelvis i låten Millions, hur Mattias Alkberg sjunger att vi och miljontals som oss är konformerade, och vi håller med, knyter näven, vill slå oss lös och luras att sjunga med i den medryckande kampsångsrefrängen och därmed faller offer för en annan konformitet.

Eller hur ljudbilden i I was a weapon tar dig på en helikoptertur över din gamla lekplats, medan texten är fulladdad med sånt som kan få din farkost att krascha när som helst. Farligt, farligt.

---

Om ni inte tycker likadant så är det okej. Jag älskar er ändå. Nu ska jag packa, fika och sedan gå och lägga mig. Önska mig lycka till!

---

P.S. - På en konsert lyckades jag och kamrat Oskar få sångaren Mattias Alkberg att le uppskattande genom att ropa "Sture Bergman!" Varför tänker jag inte avslöja. Jag tyckte i alla fall att det var häftigt att få uppskattning för ett så väldigt internt skämt. Efter ett antal såna utrop knackade en kille på min axel och frågade "Vad är det ni skriker? Är det 'du suger sperma'?", och på det svarade jag "Näää!" och skrek igen: "Sture Bergman!" Han skrattade och sa "Ja! Det är bra!"