Geting blues

Årets första geting har hälsat på hemma hos mig. Den var i mitt müslipaket och härjade, och grejen var att jag just hade käkat fil och müsli. "Oj då!", tänkte jag. Sen funderade jag på hur jag bäst skulle kunna ta hand om min gäst. "Hmm!", tänkte jag. Sen gick jag och hämtade det stora, röda kuvertet till senaste pensionsprognosen och lät getingen kliva ombord, och så styrde jag skutan mot ytterdörren. "Det var trevligt att du hälsade på!", tänkte jag.

Väl framme vid ytterdörren tänkte jag: "Hmm, jag har ju inga brallor på mig. Tänk om någon granne ser mig, halvnaken, ytterst försiktigt handskandes med pensionsprognosen. Vad skulle de tro?" Så jag gick på toa istället, fällde upp locket på toastolen och skakade ned getingen i det klara vattnet. "Fan, vad pissnödig jag är!", tänkte jag eftersom jag var pissnödig som fan. "Det är bättre för miljön om jag pissar innan jag spolar bort getingen. Då kan jag få bort pisset och getingen i en och samma spolning!" Så jag gav getingen en gul varmvattendusch. Därefter skickade jag iväg den lille rackaren på sitt livs åktur. Och jag tror bestämt att den vinkade farväl åt mig med alla sina extremiteter när den låg på rygg där i sin bassäng och allting började snurra runt, runt, runt...