Limbo

När sånt här händer blir jag handlingsförlamad. Jag har ingen dator, men har fått låna en på obestämd tid, och har blivit uppmanad att försöka reparera den gamla innan jag letar upp en ny. Och varje dag har jag tänkt: alldeles strax sätter jag kanske igång.

Men ponera att jag monterar bort chassit, och överblickar detta landskap av komponenter. Var sitter glappkontakten? Vilken krets har brunnit?

Jag brukar ofta drömma att jag hamnar i situationer som egentligen är mig övermäktiga - hur jag hamnade där övergår mitt förstånd, det logiska tänkandet vilar för natten, men resten av hjärnverksamheten är där och försöker göra så gott det går utifrån förutsättningarna. Ofta är det fotbollsmatcher på en alltför hög nivå, där alla springer omkring som på teve, medan mina egna rörelser imiterar vattengymnastikens ultrarapid.

Ibland har jag stått på en scen och försökt spela elbas - ett instrument jag aldrig lärde mig trots att jag ville - till en låt jag aldrig hört, inför ett publikhav och hundratusentals tv-tittare. Alltför sent har jag vaknat, för att kunna undgå att inte bara inse, utan även uppleva, mina egna begränsningar.

Nu ska jag återigen dit, där jag inte har en aning om vad jag gör, där ingen logik finns och resten av kroppen får anpassa sig därefter.

---

Att vara kreativ på lånad dator fungerar inte. Man kan inte lägga ner sin själ i den. Det är som att ta bilder med engångskamera - det fungerar men resulterar bara i vimmelbilder från Postens personalfester. Det blir alltså en bild, men den blir pinsam och ful.

Som pausunderhållning får ni nöja er med roliga namnkombinationer från amerikanska bröllopsceremonier: