Den tiden på månaden

Det är inget nytt - jag kan inte sova efter nattskiftet. Jag kommer hem, käkar, borstar tänderna, går och lägger mig runt halv sju, slocknar omedelbart och försjunker i djup, drömlös sömn och vaknar tio, utmattad men klarvaken. Det är vedervärdigt. Nattarbete är en styggelse enligt min livsåskådning. Det brukade inte vara så. Arbetet ser inte längre ut som det brukade. Själv jobbar jag, gudskelov, endast tre nätter per månad. De övriga, som jobbar fler nätter, får således bestämma ordningen, och så får man sälla sig till den lägre rangens medarbetare och lyda blint. Man får se till att sköta sitt jobb helt enkelt, snabbt och snyggt. För invektiven bubblar under varje medarbetares stressade yta.

Och så kommer man hem, sover för lite och inför ens inre tar ett skådespel vid:

"Du sover till tio, som vore det vilken dag som helst."
"Varför?"
"Därför!"
"Men jag är trött!"
"Varför?"
"Därför!"
"Stig opp, så du hinner fånga dagen."
"Jag orkar inte fånga dagen."
"Slipp då."
"Det har gått tre timmar. Jag ligger bara här, låt mig somna om."
"Du kan inte somna om, ligg inte bara här."
"Det finns inget som lockar."
"Du kan stiga opp och brygga en kanna kaffe"
"Då finns ingen chans att jag somnar igen."
"Kaffe smakar gott. Kaffe gör dig gott."
"Och det hjälper kroppen återhämta tankens försprång."
"Det var du som sa det."

Han stiger opp. Klär sig huttrande. Brygger kaffe. Morgonjympar mentalt. Vrider upp persiennerna. Dunig snö singlar ned mot marken. Tio minuter senare sitter han vid datorn, med bordet dukat bredvid. Fil med müsli, smörgåsar och hett, nattsvart kaffe. Webben vecklar ut sig. Det rapporteras om fängslade visselblåsare och isande snålblåst. Han blåser försiktigt över det ångande kaffet. Glasögonen immar igen.

"Tvi vale. Vilket äckligt kaffe."
"Gå och lägg dig nu om du kan. Hehehe."

På andra sidan gården uppför byggentreprenören miljövänligt, hållbart, långsiktigt boende. Själv vrider han igen persiennerna, och lyssnar på någonting lugnande i drömmande förhoppning om ett framtida hållbart, långsiktigt leverne.